crashes

Öl & vin till lunch...det e man van vid va? Om inte annat kan jag nog fort vänja mig!! ;)

Ngt jag dock aldrig kommer att vänja mig vid är att aldrig få äta mig mätt :( trots trerätters till lunch går jag från restaurangen med ett stort hål i magen :O inte konstigt att spanjorerna är så små-och de äter inte ens upp sin mat!! Men hur skulle det se ut om jag frågade om jag fick äta upp deras rester?? :) e för övrigt minst två huvuden längre än alla andra-I feel like a giant! 

de garvar åt mig när jag ibland helt plötsligt, oförvarnat slänger ur mig en mening eller fråga på svenska...har inte riktigt vant mig vid att prata engelska hela dagarna :P

Bankkonto - check
Telefonnummer - check (dock går det inte att ringa till det...hmmm - bearbetning pågår) dock har vi en fast telefon i lght...den som e intresserad kan juh höra av sig för att få numret!!

Kan ngn svara på varför man så fort man är utanför Sveriges gränser helt plötsligt blir jättebundis med minsta lilla svensk som visar sig?? :O sånna man säkert aldrig skulle pratat med hemma... fick idag reda på att en svensk kille börjat på kontoret förra veckan - Damn it - I am not alone :/ men han var faktiskt en söt liten skåning!! Men varför blir det alltid på det sättet?

Tyck synd om mig...jag har hur ont i mitt ben som helst och haltar fram som jag vet inte vad, de på jobbet tror säkert att jag har träben eller ngt sånt, ingen som törs fråga :P kommer heller aldrig bli bra heller eftersom de inte riktigt vet vad hög -och sänkbara skrivbord e i det här landet. Frågade igår, svaret: Näe, men du kan höja och sänka stolen!! Well........

Faan, hade bestämt att det här inte skulle bli så långt..

Sov gott allesammans som har flextid, här är det alldeles för tidigt än ;)

P.S. Har ni noterat färgändringen? :P  D.S.
 

Kommentarer
Postat av: Märta

Gomorgon Lini,

Spännande läsning. Hur går det med dina tråkiga roomies, några framsteg? Och hur har det gått med jobbet, vad får du göra, har du nån som lär upp dig såhär i början, nån sexig spanjor?



i mitt år i London upptäckte jag att Svenskar/skndinavier generellt är mest lik en själv, oavsett om man hemma hade umgåts lr ej...ibland vill man helt enkelt bara hänga me nån hemifrån med liknande kultur/intressen..men jag vet, det är lite patetiskt! =)



Ta hand om dig vännnen, jag börjar bli en stalker på din blogg! ;)



Kramar

2009-08-12 @ 08:44:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0